MITT STORA FETA SYRIANSKA LIV

 

Gemenskapen och värmen, är det densamma oavsett vart man sig i värden vänder? Jag vill påstå att gemenskap och värme kan skilja sig beroende på kultur trots att det till största del är den personliga inställningen som styr.

 

I mellanöstern har man tagit vara på kindpussandet som man gladeligen delar ut när man hälsar på varandra men samtidigt behållit sin extrema uppriktighet. Två ageranden som jag anser beskriva den kultur jag kommer ifrån. Mitt argument för min brutala uppriktighet är att jag i 99,9% av fallen grundas mina uttalanden i kärlek och omtanke till den person jag utsätter för det som i vissa människors ögon skulle anses vara personangrepp. Jag är en person som uppskattar raka rör och konstruktiv kritik under förutsättning att det framförs av en person som gillar mig och vill mitt bästa. Jag agerar utifrån mina egna förväntningar vilket ibland inte uppskattas. Det kan handla om kultur, det kan handla om tunnelseende men vid en närmare eftertanke inser de flesta att jag bara menade väl. Min tidigare chef, eller ledare vilket för henne är en mer passande titel summera det hela med en enda mening.

- Man bråkar bara med de människor man känner sig bekväm med och verkligen älskar.

 

Exakt den meningen beskriver relationen till min familj och släkt. Vi bråkar och retas, gapar och skriker. Pratar högt och argumenterar som vildar. Men i de allra flesta fall skrattar vi högt, ljudligt och mycket!

 

//Robert Nehmé


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0